Oliwer Lundberg

Det blir inte alltid som man tänkt sig…

Sjukhusvistelse

på 28 februari, 2012

Oliwer är född i vecka 33+2, d.v.s. 6,5 veckor för tidigt. Han var beräknad till den 4 januari 2012. Denna för tidiga födsel gjorde att vi fick tillbringa lite tid på sjukhusets neonatalavdelning. Oliwer behövde aldrig ligga i kuvös, inte mer än för transport från operationssalen till avdelningen, han har inte heller behövt någon form av andningshjälp eller andra större insatser. De första par dagarna höll personalen koll på syresättningen i blodet samt tog diverse prover, bl.a. regelbunden koll på sockervärdet. Detta sockervärde var lite lågt och Oliwer fick till en början mat varannan timme för att få upp detta värde. Efter någon dag eller två valde man att ge sockerlösning i dropp, något Oliwer bara behövde ha totalt ett dygn. Under den tiden såg det ut som om hans arm var gipsad. Det såg ut så här:

Syresättningen i blodet var hela tiden stabilt och sockervärdet stabiliserades efter droppet. Nu blev Oliwer mobil och hela familjen kunde flytta in i ett av familjerummen på avdelningen. Nu var Oliwer enbart kopplad till en s.k. apnémonitor genom en sensor fäst på magen. Den registrerade om han hade längre andningsuppehåll än 20 sekunder. Om så blev fallet, började apparaten att tjuta. Det gjorde den vid två tillfällen men inte p.g.a. att Oliwer hade andningsuppehåll utan för att hans föräldrar glömde koppla från den när de lyfte upp honom från hans säng. Denna monitor var inkopplad till Oliwer var motsvarande 35+0, vilket han var dagen innan hemgång.

För att hålla värmen sov Oliwer på en värmebädd, men det var något man under tiden på sjukhuset jobbade på att plocka bort genom att sänka dess temperatur med en halv grad med jämna mellanrum. Med tiden fick man finna andra sätt att hålla värmen på, t.ex. fick Oliwer mössa och strumpor för att värmen inte skulle försvinna. Dock lite stora eller vad säger ni?

Lagom till hemgång var värmebädden bortplockad.

Lite nyföddhetsgulsot hann vi också med under tiden på sjukhuset, vilket ledde till att Oliwer fick sola solarium, d.v.s. ligga på en ljusmatta. Detta gjorde han under två dygn. Då ljuset var starkt fick han använda ”solbrillor”. Vilken cooling eller hur?

”Solbrillorna” hade Oliwer en tendens att ta av sig hela tiden och då fick lösningen bli så här:

Det var så att man tyckte synd om honom.

Då Oliwer inte behövde några större insatser, var hans enda mål att lära sig äta på egen hand och ha en uppåtgående viktkurva. Han vägdes varannan dag och vid varje matning var det amningsträning. Efter två veckor på neonatalavdelning fick vi åka hem och få hemsjukvård. Under tiden med hemsjukvård, totalt tre veckor, lärde sig Oliwer att äta på egen hand och sonden kunde till slut helt plockas bort. Lagom till julen 2011 var all sjukvård avslutad och kontakt med vanliga BVC kunde ta sin början.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: